Verklighet och inbillning

Folk var

ute efter mig

Man var

ute för

att jävlas

Så jag satte

mig på

tåget söderut

Jag for till

Karlstads vandrarhem

och trodde

scientologikyrkan

var där

och ville

sno mina pengar

eftersom jag

tagit ut

vartenda öre

och hade

femtusen spänn

i plånboken

Framme sen

dan därpå

sa Holger

att det

jag var

med om inte

var inbillning

utan verkligheten

Så kom

servitrisen och

avbröt honom

genom att komma

och ta

upp beställning

”Jo, vad var

det jag

skulle säga”

sa Holger sen

”I början då

jag bodde

här i Arvika

lärde jag

känna en och annan

människa”
Jag vet inte

hur vi

bar oss åt

för att

komma bort från ämnet

Men saken är den

att jag

aldrig fick

ur honom

hur han kunde

veta jag

var utsatt

för verkligheten

och inte nån inbillning